SVART TUMME

Archive for the ‘Mediekritik’ Category

Fredrik Lindström talar latin

In Kulturfientlig populism, Mediekritik on 17/06/2010 at 11:32

Fredrik Lindström är en klurig typ. Han har gjort sig bekväm med svenska folket, bland annat genom sina folkbildande program  i SVT (förväxla oss inte nu) – om svenska språket. (Värsta språket 2002-2003, Svenska Dialektmysterier 2006) Svart tumme törs nog påstå att själva grunden i de teveprogrammen, var att Lindström, gick till botten, på ett roande sätt, med en hel del kulturkonservativa drömmar om ett ”statiskt” och ”riktigt” språk. Lindströms återkommande poäng var att språket var levande och statt i förändring.

Denna insikt – som Fredrik härbärgerat och skurit guld med täljkniv med hjälp av i så många år – har tydligen inte skapat någon större intellektuell rörlighet på andra områden, hos denne språkvetare och idehistoriker. I Aftonbladet har han skrivit en förvånansvärt förstoppad krönika där svensk teater som bransch, utan urskiljning, sågas jäms med fotknölarna.

Lindströms argument är till förvillelse lika de som språkpoliserna i hans program Värsta Språket brukar anföra, när de vill bevara svenska språket – men nu är det Lindström själv som är polisen. Varför kan man inte på svenska scener spela klassiker som ‘de är skrivna’, predikar han. Och varför överhuvudtaget spela något nyskrivet, när teatern som konstform redan är museal?

SVT skulle nu vilja ställa en riktig samvetsfråga till Fredrik Lindström: Käre Fredrik, är du lika insatt i svenskt teaterliv som du borde vara för att skriva som du skriver? Eller tog du det lite på känn, var det mer ett slags oskyldigt söndagsnöje, att avfärda en hel konstform på Aftonbladet Kultur. Hur många föreställningar har du genomlidit på sistone?Kan du tänka dig att du kanske är tondöv, för just den här typen av konstnärligt uttryck, men att det för den sakens skull inte behöver betyda att hela den övriga mänskligheten också är det?

Och slutligen, vet du att din önskan att få se Hamlet gestaltad ‘som den är skriven’ är rena latinet, om du förstår vår poäng.

Näe. Det får vara slut med slapp kulturfientlig populism nu, bröder och systrar. (Skriv en pjäs istället, Fredrik, du som har gjort film, kan kanske få den uppförd på Dramaten)

Vinstdriven förskola – ingen bal på slottet!

In Mediekritik on 16/06/2010 at 10:48
Sagoslott

Sagoslott

Vem vill bli miljonär? Jo, många, särskilt i Indien kan man förstå om man som SVT sett den utan tvekan fullkomligt hyperindividualistiska och obehagligt idiotiska filmen Slumdog Millionaire (2008).

Men i Sverige vill väl ingen bli miljonär?

Jo, det finns några. Och då är det numera bara att starta en förskola – förklarar  två förskolechefer i en debattartikel i Aftonbladet (16/6). Det är en väldigt bra artikel, tydlig och väsentlig, som förhoppningsvis skrämmer fram några glada marknadsliberaler ur vassen där de ligger och lurar, så att de kan få bita sig själv i svansen inför denna nöt, svår att knäcka. Hur vårdar man barn med vinstintresse, jo, man ökar barnantalet och skär ned på kostnaderna – dvs mindre personal och outbildad sådan. De föräldrar som hamnat i alltför vinstdrivna verksamheter och vill ta sina barn någon annanstans hittar inga alternativ – för det finns kanske inte i det område där de bor.

”Det finns i stort sett ingen konkurrens i Stockholm eftersom platserna inte räcker till. Föräldrar i exempelvis Årsta har velat lämna Kulturkrabaten, men de hittar inga nya platser till sina barn. De har alltså inget fritt val. Marknaden finns inte i verkligheten, bara som en tanke, och man får ta den plats man får, ibland ganska långt från där man bor”

”Marknaden finns inte, bara som en tanke ” – det brukar vi på SVT också mumla, när vi bläddrar bland  bröllopsbilagorna i kvälls och dagspressen. Så mycket skit och ingen som egentligen vill ha den?  Men ibland en och annan pärla, så idag hyllar vi Aftonbladet, hipp – hipp!

SVT granskar Karin Magnusson

In Ängslig journalistik, Mediekritik on 16/06/2010 at 10:47

Hollywoodfruar, bajsmördare och prinsessbröllop. Skriv – skriv om allt! Skriv om det som likt kungahuset både ”provocerar och fascinerar”. Det är lätt att jobba på Aftonbladet, raka rör, inga problem. Det är  bara ibland – när en otäck liten månadstidskrift med 40 000 läsare vägrar ta delat ansvar för all skiten – som det dåliga samvetet kliar lite.

En publicistisk diskussion värd namnet har  påbörjats i Sverige. Inte oväntat är det åsiktsstarka Karin Magnusson som ger sig ut i hetluften. Vilken tur att det finns journalister som tar yrket på allvar.

Det spektakulära som inträffat är  att Tidningen Vi:s Chefredaktör i en oroande krönika häromveckan förklarade sitt ointresse för att rapportera om vare sig Sverigedemokrater eller ännu värre om Kungabröllop. Genast var Karin Magnusson där – som om hon i sin journalistiska gärning plötsligt drabbats av en outhärdlig klåda. Först i en krönika i Aftonbladet (4/6) och sedan i debatt med Anneli Rogeman, i P1 Studio ett (4/6) (Lyssna här, slutet av sändningen).

Mot tveksamma (eller var det kanske eftertänksamma?) resonemang från Rogeman:

ANNELI ROGEMAN: Dels därför jag av egen erfarenhet vet att det inte är bra att ställa litet rasitsiskt enfrågeparti på scen. Jag var reporter på Aktuellt i början på nittiotalet, nittioett började jag där närmare bestämt och gjorde väldigt många inslag om Ny demokarti då, därför att de var roliga och de var glammiga och de sjöng och de hade drickabackar, ölbackar som de stod på och det blev bra tv. Att de sen inte hade nånting i sitt partiprogram och att de inte hade något tänk eller någon fördjupning, det glömde vi bort som journalister, så jag tyckte inte att vi skötte vårt journalistiska uppdrag då och jag vill inte göra samma misstag igen.

ställdes knivskarp analys från Magnusson:

KARIN MAGNUSSON(lätt skratt) Men jag tycker bara att Anneli Rogeman visar på ett dåligt journalistiskt självförtroende, jag tror att tidningen Vi skulle kunna göra en skitbra bevakning av kungahuset…

Självförtroende – vilken intressant fulvinkling, för att citera Magnusson. Skitbra, vilket skitbra ord. (Uppdatering, apropå självförtroende, läs Ulrika Kärnborg, här, om det på Aftonbladet Kultur 15/6)

Skit, skit, skit! Ja, se där! Så lätt är det ju egentligen att vända det negativa, mesigheter, eftertankens kranka blekhet om journalistiskt ansvar, till något mera hoppfullt.

Eller?

.

Svart tumme är tillbaka-grym och förlåtande!

In bloggsfären fluff bluff, Mediekritik, odefinierbar kultur on 16/06/2010 at 10:18

Den tjocka delen av tummen

Vad skulle hända om ingen tog sig tid att fundera över de ämnen de tänkte sig att skriva sina bloggar om? Jo, då skulle jorden gå under. Vi här på SVT har en bildningstilltro som gränsar till vansinne. Därför tar vi ibland en paus – inhämtar kunskaper, samtalar, tänker efter.

Under tiden slammar hela redaktionen igen. En eller annan enstaka nattredaktör försöker sig på att lägga näsan i blöt.

Men nu är det sommar, det är synd om alla som ska gifta sig, men roligt för oss som ägnar oss åt mediekritik.

Den gamle nattredaktören på SVT – best of!

In Kulturpolitik, Mediekritik, odefinierbar kultur on 24/04/2009 at 22:11

Lyfta svar från koka-soppa-debatten:

(…)Stefan. Varför skriver du “du”; “har du läst bloggarna väldigt slarvigt”? Vi är ett helt gäng här på redaktionen, kultur-journalister, proffsbloggare, reklamare, läkare utan gränser. Sen har vi en Slashas som sköter själva utformningen, ger röst åt det vi alla tycker – är det där det kan ha smugit sig in några faktafel? 

50366_65x95_aspect1

Jag håller med dig om att länkandet var bristfälligt, men jag är ensam på redaktionen för tillfället och har tyvärr en förslitningskada på tummen. Det jag menar är förstås lite vidare än just Stadsbibliotekets och Stadsmuseet sajter.
Jag menar den offentlighet som kulturen är uppbyggd av och att den i sin tur delvis regleras av politiska beslut. Om du inte förstår det resonemanget blir jag förtvivlad, jag är så kaffesugen och det kommer att ta en hel grundskoleutbildning för att gå igenom allt det där(…)

50366_65x95_aspect1

Angående bilderna. Vi har en Slashas här på redaktionen som gör bilderna. Slashasen fotar av originalen med sin 2×5meter stora kamera. Alla vi andra här är välbetalda. Slashasen, vet vi inte? Vet inte var den bor?

50366_65x95_aspect1

Mikael, att du inte tycker att en viss yrkesgrupps rättigheter bör vara en del av samhällskontraktet är lite primitivt. Men vi på SVT ser ditt inlägg som ett ifrågasättande av äganderätten. “Människan är ett socialt djur”skriver du – vi håller med och flyttar in vår redaktion i din lägenhet redan på torsdag. Vi behöver också en extra tjänstebil – kan vi ta din?

50366_65x95_aspect1

 

(…) Det är svårt att föreställa sig att man kopierar undersköterskor som man kopierar filer, menar jag…

Men jag tänker helt osökt på den där filmen, Stepford Wives? En gammal klassiker som blev ganska mycket sämre när de gjorde en remake (…)

50366_65x95_aspect1

(…)Själv är jag en gammal trött nattred. här på kontoret. De andra som skriver här är möjligen mer elitistiska med sitt majestätiska vi. Jag skriver som jag tycker och hoppas att jag duger som jag är.Nu ska jag se om bryggaren är klar, så ska jag ta en kopp svart kaffe. Fiktion. Visst är det mysigt. Och billigt. Hälsningar från Slashasen, nattred på Svart tumme.

50366_65x95_aspect1

(…) Det är mycket filmer, böcker, musik som inte skulle kunna bli till på bytesnivån (Ingmar Bergman gör Fanny och Alexander själv med handkamera och mammas spetsgardiner, om ni alla ger honom tre liter hallon?)

Upphovsrätt, äganderätt, bananmos?

In Kulturpolitik, Mediekritik on 21/04/2009 at 19:03

Vad SVT i första hand invänder mot är ju att just konstnärer och upphovsmän i vissa piratideologers resonemang (här) inte har rätt till sina egna verk. Men andra människor har rätt till sina ägodelar?

emn_81812

Det är en obehaglig syn på kulturutövare, ett symptom i ett kulturfientligt klimat, där konst är något alla kan göra när de får tid över och de som vill göra det på heltid och utan att hela tiden anpassa sig kommersiellt plötsligt blir alla de andra svaret skyldigt – varför göra något så idiotiskt?

Sen finns det också något primitivt i visionerna om det fria nätet, den fria kommunikationen. Många av de resurser som vi alla har tillgång till på nätet, finns där tack vare att vi gemensamt satsat pengar på kulturen i samhället. Finns där tack vare offentlig förvaltning.

Många av de fria arkiv osv, som tillhandahålls på nätet är skapade tack vare kulturinstitutioner som genom politiska beslut har resurser att bygga sajter och lägga ut saker på nätet. Nätet är inte självgående utan regleringar och kulturpolitiska initiativ. (Det är detta SVT argumenterar för inte för integritetskränkningar och regleringar av internettrafiken…)

Bilden av nätet som ett slags direktdemokrati är därför grovt förenklad.

Koka soppa på er, fildelare!

In Ängsligt nätverkande, bloggsfären fluff bluff, Kulturpolitik, Mediekritik on 20/04/2009 at 21:18

 

Det gamla och det unga Sverige

Det gamla och det unga Sverige

 

”Ska man göra en matjämförelse i samband med fildelning så borde den handla om att restauranger förlorar pengar på att folk just köper och tillagar sin egen mat som de även bjuder släkt och vänner på”

heter det här

Det är Dick Harrison som den här gången har retat upp fildelarna, när han i Agenda, (SVT2 16/4) med en matmetafor försökte förtydliga stöldaspekten. Att det florerar en del liknelser och metaforer i nedladdningsdiskussionerna är klart. Men något bra svar på frågan varför konstnärer inte ska få betalt för sitt arbete tycks piraterna  och deras anhängare, (här, här tillexempel) inte kunna skaka fram. Musiker ska spela live, så mycket har Svart Tumme förstått. Deras skivor är det ändå överpris på och förresten är inte alla låtarna på en CD värda att lyssna på. Ehh?

Nej, ett skållhett tips från SVT (Svart tumme, förväxla oss inte nu) till fildelare är att ni helt enkelt börjar göra er egen konst! Kokar er egen soppa så att säga, så slipper ni otacksamma och pretentiösa artister. Men kanske är det så att er konst består däri att ni konsumerar med sådan stil och finess. Ja ni har helt enkelt gjort konsumtion till produktion!

Konsumtionslogiken har trängt in i privatsfären, är det därför de skallande ropen höjs att allt ska vara gratis åt alla?

Vi håller på att få ett konsumentvälde.  ”Konsumenten har alltid rätt” har upphöjts till  allmän lag. I egenskap av konsument kan man  uttrycka vad som helst, fälla vilka domar som  helst, rättfärdiga varenda litet hugskott med: jag är konsument, alltså har jag rätt! Jag är konsument, alltså är jag intelligent! Jag konsumerar, alltså filosoferar jag! Jag konsumerar, alltså ser jag!

 Visst är det en maktdemonstration som sipprar fram som en frätande undertext i debattinläggen? Självutnämnda småpåvar lovar dyrt och heligt att aldrig konsumera böcker av den eller den författaren, (här , här och här) låtar av den eller den artisten, eftersom vederbörande inte uttrycker underdånig tacksamhet över att bli konsumerade av dessa konsumtionsgenier.

 En sådan regim lär få de konstnärer den förtjänar.

 Det är svårt att yttra sig som konstnär i den här frågan eftersom man omedelbart blir ifrågasatt som enskild utövare. Om en författare säger sig vilja ha betalt för sina böcker finns det genast någon självtillräcklig sjörövare som kan säga att författaren skriver dåliga böcker som ingen egentligen vill läsa. Och vad kan författaren svara på det? Nej, jag skriver bra böcker som visst är läsvärda. SVT skulle gärna vilja ställa samma fråga till en och annan gratiskonsument där ute. Vem är du att läsa en bok? Vem är du att tycka någonting som helst om den? Hur kom det sig att du blev upphovsmännens uppdragsgivare? Du som verkar vara så enastående slut i huvudet?

Svart tumme funderar. Skulle SVT ha velat säga till Ekelöf: Den där dikten var inte bra, den tänker jag inte läsa igen?

Eller till Lou Reed: Turnera mera om du vill att jag ska lyssna på dina låtar!

Vilken förmätenhet, fildelare!

Bloggsfären fluff bluff – SVT nätverkar, del 2

In Ängslig journalistik, Ängsligt nätverkande, Mediekritik, SVT nätverkar on 07/04/2009 at 22:26

fluff-jar-by-sadie-for-webNär Svart tumme var liten älskade Svart tumme att stå på skolgården i ett gäng med likasinnade och se de andra knäppisarna, fegisarna, mesarna och töntarna dra förbi.

SVT var bäst på att socialisera, för helt ärligt hur svårt kan det vara?

Man smickrar de populära. Man ifrågasätter de redan angripna. Man enas kring skenbart radikala frågor och låter rösten vibrera i ett upprört patos. Fan i helvete IPRED, världen kommer att rasa samman, redan igår

Det är eftersom Svarta tummar är sådana genier på att nätverka som vi trivs så bra med detta. Vi försöker undvika att notera att det också pågår en del annan, mer lågmält samtalande och analyserande verksamhet här på nätet; nej, tack, SVT är pigga små rackare, vi valda bloggen istället för en kurs i kampsport.

Och som sagt på skolgården klarar vi oss bra.

Men för er övriga, mer handfallna, följer här en lista med tips:

1. Slå på dem som för tillfället redan är angripna. Just nu Liza Marklund. Eller humma och mumla om Björn Ranelid,  flina lite i trygg gemenskap, samtidigt som ni garderar er genom att ”återupprätta” honom. Ni håvar på det viset in lite kulturellt kapital, utan att för den skull göra bort er. Vissa, här och här, är så skickliga på den här typen av skolgårds-surfing att de hinner med både Marklund och Ranelid.

2. Smickra alltid dina kompisar. Det handlar inte om att länka till andra bloggares inlägg. Du länkar till deras smarta inlägg! Till deras lysande inlägg! Till deras snygga inlägg! Till deras kloka inlägg! Och du är tacksam…

Behöver vi förklara mera, eller är det möjligen tillräckligt övertydligt redan som det är?

3. Sist men inte minst: Fråga dina läsare om allting?

Det är skenbart oförargligt även om man anar en politisk agenda?

Vad menar vi egentligen med denna punkt? Är den bara till för att få kommentarer? Eller är den egentligen ett påstående? Ingen skapar ensam någonting?

Eller hur? Vad tycker du? Vad tycker jag?                                        

images

Skrev vi för långt nu? Orkade ni läsa det här?

Glad påsk? Är det påsk snart?

 

Andra bloggtips: Jämför mästerbloggaren Alex Schulmans bloggtips, här  och Ica-kurirens-bloggtips, här.  De är inte helt oväntat också överrens…

Ta den här texten – den är din!

In Ängslig journalistik, Kulturpolitik, Mediekritik on 01/04/2009 at 22:11

tratt1

Måste säga att en del Svarta tummar och en del tummetotter också, gladdes åt att höra Mikael Timm och Andreas Ekström sopa banan med Isobel Hadley Kamptz (i SR:s Nya Vågen, lyssna här). Trots att IHK som vanligt rusade på i en riktning med hårt sammanbitna käkar – som en slags kamphund faktiskt – ursäkta språkspelet.

Det som diskuterades var Ipred och upphovsrätten. IHK vill – det var så SVT fattade det – helt enkelt avskaffa upphovsmannen och dennes rätt att tjäna pengar på sitt verk. Nu är ju Isobel en högt uppskattad bloggare och har många besök på sin blogg, så för hennes del är ju det hela redan löst?

Svart tumme förväntar sig att Isobel Hadley Kamptz redan imorgon publicerar sin nya roman på nätet, gratis, för vem som vill  läsa eller ladda ner. Men att andra yrkesverksamma skribenter däremot, ser det nödvändigt  för sitt framtida uppehälle att kunna behålla rättigheterna till sina verk, det ska hon bara vara glad för.

Konkurrensen bland åsiktskrängarna på ledarsidan Expressen är säkert hård och om vi alla ska försörja oss där, blir det kanske början till en kulturell och ekonomisk kollaps…

IHK är också välkommen att bruka den här texten, kopiera, citera, recitera, memorera, vad hon vill. 

Det bjuder SVT på.

 

Läs om Ipred här, här och här!

Läs också Joakim Nätterqvist om Ipred, här!

Svart tumme är inte rädd för mörkret!

In Ängslig humor, Ängslig journalistik, Ängsligt nätverkande, Mediekritik on 31/03/2009 at 14:30

 

dsc00055

 

Ni som inte släckte lampan, är ni kanske ännu ängsligare än vad vi som gjorde det är?

 

         Tänt!  Tänt!  Tänt!  Tänt!  Tänt!