Vad SVT i första hand invänder mot är ju att just konstnärer och upphovsmän i vissa piratideologers resonemang (här) inte har rätt till sina egna verk. Men andra människor har rätt till sina ägodelar?
Det är en obehaglig syn på kulturutövare, ett symptom i ett kulturfientligt klimat, där konst är något alla kan göra när de får tid över och de som vill göra det på heltid och utan att hela tiden anpassa sig kommersiellt plötsligt blir alla de andra svaret skyldigt – varför göra något så idiotiskt?
Sen finns det också något primitivt i visionerna om det fria nätet, den fria kommunikationen. Många av de resurser som vi alla har tillgång till på nätet, finns där tack vare att vi gemensamt satsat pengar på kulturen i samhället. Finns där tack vare offentlig förvaltning.
Många av de fria arkiv osv, som tillhandahålls på nätet är skapade tack vare kulturinstitutioner som genom politiska beslut har resurser att bygga sajter och lägga ut saker på nätet. Nätet är inte självgående utan regleringar och kulturpolitiska initiativ. (Det är detta SVT argumenterar för inte för integritetskränkningar och regleringar av internettrafiken…)
Bilden av nätet som ett slags direktdemokrati är därför grovt förenklad.
Svart tumme 